» Ekopaasto

Hållbar klädkonsumtion

  • Hannes Bengs: “Tänk så här innan du köper nytt!”

    Klädentreprenören Hannes Bengs ger dig tre tankeställare när du går in till affären.

    1. Tänk bortom trender. De som på riktigt är intresserade av mode förstår sig på kvalitet och stil. Om du slaviskt följa trender har du kanske inte ännu hittat din stil. Försök hitta det som du själv gillar, istället för att vara en i mängden som köper allt nytt som finns i affärerna! Lär känna igen dig själv i kläderna.

    2. Tänk alltid kvalitet. Försök tänka klassiska snitt och goda kvalitativa material som håller över en lång tid. Det fuskas på alla plan i dag – med tyget, med tråden, med produktionen. De senaste 18 åren har modekonsumtionen vuxit med 60 % och experter förutspår att den under växa ytterligare 63 % de kommande 10 åren. Våga gå emot det!

    3. Om det finns ett ekologiskt val – välj det! När du köper nya klädesplagg – försök alltid välja ett plagg som är gjort av återanvända material eller som är producerat under ekologiska former. Sedan gäller det också att ta hand om kläderna vi köper. Tvätta mindre – vädra mera. En rimlig livslängd för en t-skjorta kan vara upp till 5 år om man väljer ett bra material.

    Hållbar klädkonsumtion är temat för Ekofasta-podden 2019. Syftet med kampanjen är att aktualisera klädernas miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. I det första avsnittet gästas Ekofasta-podden av klädentreprenören Hannes Bengs och designern Elisa Kärki från Fashion Revolution-rörelsen. Redaktör i podden är Linn Jung. Här kan du lyssna!

    Läs och dela hela artikeln här
  • Fem punkter om hållbar klädkonsumtion

    Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm ger dig fem tankeställare när det kommer till hållbar klädkonsumtion.

    1. Analysera ditt behov av kläder. Tona ner begäret och gör en enkel behovsanalys i garderoben. Jobbar jag på kontor i stan eller mockar jag skit på landet? Tänk över klädernas funktion, så att de blir hållbara för just din livssituation. Tänk också över hur kläderna åldras i takt med att din kropp eventuellt förändras!

    2. Läs på lite grundläggande om hur kemikalier i smink, mat, luft och kläder påverkar oss och vår tarmflora. Visste du till exempel att ftalater är hormonstörande? Och att det tar cirka 30 sekunder för vår hud att ta upp kemikalier som finns i våra kläder? Effekterna ser vi tyvärr först om 20-30 år. Ett effektivt första steg är att undvika plasttryck på kläder!

    3. När vi köper kläder från Asien betyder det att vi tar in färger och kemikalier som kanske redan har varit förbjudna i Norden i flera decennier. Klädproduktionen i Norden och i Europa har städats upp och lagstiftningen har blivit strängare, ändå importerar vi kläder och därmed också ämnen som aldrig skulle få förekomma i vår egen produktion.

    4. Var medveten om att vem som helst kan skriva “natural” eller “organic” på sina prislappar. Vill du vara säker på att du väljer rena och hållbara alternativ – välj då produkter som har utomstående ekocertifieringar som till exempel OEKO-TEX®.

    5. Visste du att bomullen odlas på 2 % av jordbruksarealen på jorden, men kräver 10 % av resurserna? På många platser förstör bomullsproduktionen det lokala ekosystemet. Bomullen odlas på torra platser och kräver bevattning som till exempel har utarmat många sjöar och gjort jordmånen för saltig. På många
    plantager sprutas ett gift på plantan för att få bomullsblomman att lossna från stjälken och falla till marken. Ekologisk bomull eliminerar förvisso bekämpningsmedlen, men vattenproblematiken kvarstår. Också ekologisk bomull kräver mycket vatten!

    Hållbar klädkonsumtion är temat för Ekofasta-podden 2019. Syftet med kampanjen är att aktualisera klädernas miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. Redaktör i podden är Linn Jung.  Här kan du lyssna.

    Läs och dela hela artikeln här
  • Tre frågor inför fastetiden – Vem blir du när du inte konsumerar?

    Teologen och författaren Patrik Hagman ger dig tre frågor att fundera på under fastan.

    1. Kan vi bygga vår identitet på relationer?

    – Vi människor har i alla tider definierat oss med bland annat musiken vi lyssnar till, filmerna vi tittar på och böckerna vi läser. Vi har alltid använt yttre symboler för att uttrycka oss och definiera oss som människor. Vi är i någon mån det vi konsumerar och vi bygger vår identitet kring det – oavsett om det gäller politiska övertygelser,
    förebilder eller klädstilar. Konsumtionslogiken går in i allt. Men den är problematisk eftersom den bygger på så många lögner och manipulation. Du blir inte ett dugg intressantare för att du har en viss tröja. Ändå köper vi den idén. Tänk om vi istället skulle fundera på frågan: Vem är vi när vi inte konsumerar? Kan vi bygga vår identitet kring relationer istället? Att vi lägga relationerna i centrum – istället för symboler. Kan vi göra ett sånt skifte?

    2. Vad triggar begäret att konsumera?

    – Vi kanske tänker att vi bara kan lyfta oss i håret och skärpa oss gällande de rådande konsumtionshysterin. Men det är inte så enkelt. Däremot tror jag att vi långsamt kan gå ifrån det. Stegvis. Då tror jag också att vi behöver rannsaka oss själva och identifiera vilka känslor som triggar lusten att konsumera. Vilka problem försöker vi lösa genom att konsumera? Är det en känsla av leda? Är det innehållslöshet i ditt liv? Kan vi i så fall hitta något annat för att hantera den tristessen? Det finns oändligt med problem i världen som behöver dina resurser. Fokusera på att hitta något som ger dig mål och mening!

    3. Hur kan du och jag bidra till en förändrad konsumtionskultur?

    – Krasst sagt kan man säga att de som har den beslutsfattande makten att förändra vår konsumtion och dess klimatpåverkan – politiker, företagsledare och den rikaste delen av befolkningen – tyvärr inte är särskilt intresserade av att verkställa förändringar eftersom det sist och slutligen handlar om att de måste avstå från ekonomisk vinst. Men du och jag som enskilda individer kan, genom ganska små val, bidra till en förändrad konsumtionskultur. Låt oss säga att vi bestämmer oss för att alltid göra ekologiska val när vi handlar. Då behöver vi inte varje gång stå
    där och välja – utan vi har ramar som styr vår konsumtion. Det underlättar i vardagen och är ett långsamt sätt att påverka. Bestämmer du dig för att inte äta kött? Ja, då går vi inte via köttdisken!

    Hållbar klädkonsumtion är temat för Ekofasta-podden 2019. Syftet med kampanjen är att aktualisera klädernas miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. I det tredje avsnittet gästas Ekofasta-podden av författaren och teologen Patrik Hagman. Redaktör i podden är Linn Jung. Här kan du lyssna!

    Läs och dela hela artikeln här
  • Är det viktigt med snygga kläder?

    Att ha en hållbar och fungerande garderob är också ett sätt att tillföra mer harmoni i vardagen. Men var ska vi börja? Esteterna Ida Haapamäki och Maria Sundblom Lindberg diskuterar sitt tudelade förhållande till kläder.

    För två år sedan gjorde klädälskaren Ida Haapamäki en tvärvändning. Från att ha varit en shoppande maximalist svängde hon om till att bli något av en minimalist.

    – Det var egentligen när jag bekantade mig med Konmari-metoden som det största genombrottet kom för mig. Jag reflekterade mycket kring vad glädje är för mig och kom fram till att det nog inte är klädberget i min garderob. Ett överflöd av kläder är ingen glädje för någon, berättar Ida.

    – Att vara intresserad av kläder, skor och stil – och samtidigt vurma för klimatet och hållbar utveckling har inte alltid varit lätt att kombinera. Men nu har jag hittat en bra balans.

    För Maria Sundblom Lindberg finns också en annan aspekt i klädångesten.

    – Jag har fem barn, vilket gör att mina associationer kring kläder snabbt går till mängden kläder. Där kan jag känna en viss angst när det kommer till mängden kläder som ska tvättas och vikas. Samtidigt är jag också en estet och tycker om att klä mig snyggt. Men just nu går nog mina egna kläder i sjätte hand.

    Både Maria och Ida har nu lyckats bygga en hållbar och fungerande garderob som går hand i hand med den egna stilen.

    – Jag kör mycket på 70 % i mitt liv – också när det kommer till kläder. Jag har varken tid eller pengar i överflöd. Inte heller någon större lust att lägga överdrivet mycket tid på mitt utseende. Jag är uppfostrad i tankesättet att det är “fult att vara fåfäng”. Jag kör konceptet svarta byxor och tröjor i olika material – året runt. Och svarta klänningar till fest, berättar Maria.

    – Jag har dessutom turen att ha ett jobb där jag bara träffar mina klienter max en gång per vecka, vilket gör att jag kan köra samma outfit flera dagar i rad. Mina barn tycker det är jätteäckligt, men jag tycker det är praktiskt, skrattar hon. Att ha samma kläder flera dagar i rad var förr otänkbart för Ida. Men nu är det vardag.

    – Jag tycker man ska se det som ett statement. Att vara minimalist betyder inte heller att man måste vara tråkig och färglös. För mig har det mest betytt att definiera vad som är funktionellt för mig. Vad behöver jag för att vara bekväm och snygg i vardagen?

    I det fjärde avsnittet av Ekofasta-podden diskuterar esteterna Ida Haapamäki och Maria Sundblom Lindberg sitt tudelade förhållande till kläder. Hur bygger vi en hållbar garderob så att vardagen flyter bättre?

    Hållbar klädkonsumtion är temat för Ekofasta-podden 2019. Syftet med kampanjen är att aktualisera klädernas miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. Här kan du lyssna.

    Läs och dela hela artikeln här
  • Vad händer med våra kläder när de blir avfall?

    Undersökningar visar att vi finländare slänger upp till 13 kg kläder varje år. Hur kan vi förhindra att så här mycket kläder slängs? Stormossens Anne Teir-Siltanen och Marthaförbundets Anita Storm ger några goda råd på vägen.

    Orsakerna till att vi inte längre använder våra kläder varierar.

    – Ofta har plaggen nötts så pass mycket att vi inte längre vill använda dem, men en stor del av kläderna går också bort för att de är av fel storlek. Vi människor tenderar ju pendla i vikt och ibland köper vi kläder utan att prova dem. Alla vet ju hur obehagligt det är att ha ett par jeans som spänner åt alldeles för mycket på fel ställen, berättar Anita Storm.

    Att plaggen är noppiga och inte längre ser fräscha ut, sägs också vara en orsak. För att inte nämna kläder som inte är moderiktiga.

    – Tycker ändå att vi alltid behöver minnas att det alltid, alltid, alltid är sista utvägen att kasta. Först ska vi genom att ha en genomtänkt garderob förebygga att avfall uppstår. Det gör vi genom att köpa sådant vi kan använda länge. Sedan återanvända eller sälja på loppis. Och ännu försöka materialåtervinna om det går. Först i sista hand kasta, säger Anne Teir-Siltanen.

    Om kläderna inte går att skänka till insamlingar till Röda Korset, Hoppets stjärna eller liknande organisationer ska de läggas i brännbart avfall, eller blandavfall som det också kallas.

    – Genom att slänga kläderna i soporna går det till energiåtervinning och blir el. Men före det tycker jag gott man kan låta barnen gå loss med saxarna i plaggen. Låt dem pyssla med kläderna! Kanske de kan fixa en helt egen  piratkostym?

    – I bästa fall lär de sig någonting om materialet, hur det är rispar upp när man drar i det. Låt dem undersöka och experimentera för ökad materialkännedom!

    För att minska klädsvinnet tipsar Anita och Anne om goda material.

    – Fibrernas längd i tyget är A och O när det kommer till hållbarhet. När man tittar på ett klädesplagg från 60-talet i dag så kan det fortfarande se oanvänt ut. Där slarvas det mera i dag. Ylle, hampa och linne är två material jag själv försöker hålla högt, berättar Anita.

    – Jag brukar tänka att jag ska ge kläderna kärlek, så ger de kärlek tillbaka. Håll ordning i garderoben, häng upp på hängare, stryk, idka fläckborttagning, vädra – då håller kläderna också längre, säger Anne.

    I det femte avsnittet av Ekofasta-podden diskuterar Stormossens Anne
    Teir-Siltanen och Marthaförbundets Anita Storm vad som händer med kläderna
    när vi är klara med dem. Hur ska vi förhindra att så mycket kläder slängs?

    Mer om framtidens material och sopsortering berättar Anita och Anne i
    podden. Syftet med Ekofastan 2019 är att aktualisera klädernas
    miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. Redaktör i podden är Linn Jung.  Här kan du lyssna.

    Läs och dela hela artikeln här
Top