» Ekopaasto

Våra val har betydelse globalt

─ Placerar man en brunn fel så kan vi som organisation vara med och förstärka en konflikt istället för att lösa den och försämra situationen för många människor. Därför är det viktigt med lokala samarbetspartners och dialog, förklarar Rolf Steffansson, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

Som en biståndsorganisation med kristna förtecken har Missionssällskapet en viktig roll i att vara med och skapa hållbara samhällen där rättvisa och välstånd gagnar de lokala företagen, och i förlängningen klädindustrin.

Själv ser sig Steffansson inte som uttalat hållbart klädmedveten, men han gör så gott han kan.

─ Jag försöker köpa kläder av god kvalitet och undviker att handla i butiker som fungerar enligt slit-och-släng-principen. Sen använder jag mina plagg tills de är nästan utslitna. Men jag lyckas inte helt undvika att det också står Made in China i dem ibland.

I podden får man veta veta vilken roll vår ekofasta här kan spela för lokalbefolkningen i utvecklingsländer. Våra val har betydelse, det kan handla om vilka produkter vi väljer att köpa.

Vikten av att köpa rättvisemärkt kaffe blev tydligare då Rolf Steffansson mötte den tanzaniska kaffeodlaren personligen.

─ Jag fick veta att han får så lite för sitt kaffe på grund av mellanhänder att han i praktiken måste betala för att få sälja sin kaffeskörd. Då är det svårt att ge en vettig förklaring till varför vårt kaffe är så billigt här i Finland.

Arbetet med att hjälpa utsatta människor är kontinuerligt och tidskrävande, påverkansarbete sker inte över en natt. För att komma åt lokala fördomar om till exempel funktionshindrade och deras rättigheter och möjligheter krävs utbildning och undervisning samt samarbete på olika plan.

─ Glädjande nog kan man se en större frimodighet till exempel bland nepalesiska kvinnor som har stärkts i sin självkänsla och sitt kunnande och frimodigt vågar tilltala också västerlänningar angående sina behov.

Vi kan fråga oss om vår livsstil rymmer en beredskap att avstå från någonting, för att en mindre bemedlad ska få det bättre ställt? Vårt ansvar för miljön slutar inte utanför vår egen ytterdörr. Ofta är det så att klimatförändringen värst drabbar dem som minst har bidragit till den. Nu behöver människor i utvecklingsländerna vår hjälp med att kunna anpassa liv och utkomst till ett förändrat klimat.

För Rolf Steffansson handlar fastan om att vika tid för bönen och gudsrelationen, som inte kan skiljas från vår relation till nästan.

─ Vad kan vi göra för att rätta till missförhållanden ute i världen och förbättra människors arbetsförhållanden? Vi ska komma ihåg att varje människa är en del av skapelsen.

🎧👕🎧👗🎧

Lyssna på ekofastapodden om strävan mot en hållbar och rättvis värld

Rättvisa och transparens är i fokus då verksamhetsledare Rolf Steffansson talar om Finska Missionssällskapets roll och ansvar som kristen hjälporganisation med verksamhet i 30 länder. Samarbetet med lokala kyrkor, samhällen och samarbetspartners kräver ärlig dialog. I podden får man veta veta vilken roll vår ekofasta här kan spela för lokalbefolkningen i utvecklingsländer. Våra val har betydelse, det kan handla om vilka produkter vi väljer att köpa.
Den femte podden i säsong 3 av Ekofastapodden är producerad av Monica Slotte/Finska missionssällskapet

Elin Skogberg: 10 tips för en hållbar garderob

Klädentreprenören och designern Elin Skogberg ger sina bästa tips på hur du väljer kläder som håller.

1. Favoritmaterial just nu är tencel som tillverkas av cellulosafibrer (trä). Kraftigt som bomull, faller vackert som siden men inte lika känsligt för fläckar och mera slitstarkt.

2. Undvik syntetmaterial som polyester, akryl och nylon. Syntetiska material är baserade på råolja, och är en form av plast. Orsaken till att dessa används ofta är att för att de är billiga.

3. Syntetfiber kan ha bra egenskaper men inte som hundraprocentiga. Syntetmaterial i liten mängd är okej! Till exempel fem procent elastan hjälper plagget att hålla formen eftersom det ger elasticitet.

4. Det är extra viktigt att fundera över materialval på plagg som kommer närmast kroppen. Täck inte in kroppen med plaster!

5. Bomull är ett material som håller länge, är stryktåligt och lätt går att få bort fläckar från. Men håll i minnet att tillverkningen av bomull kräver stora mängder vatten!

6. Noppor uppstår när fibrer glider ur sin plats, oftast i plagg med blandade material, till exempel akryl. Avlägsna noppor med kam eller noppmaskin. Plagg som mohair och cashmere ska noppa till en början och till dem ska 7 användas kam. Till vanliga ylletröjor kan användas noppmaskin. Tips! Använd rakhyvel på triko, spänn ut tyget mot soffan eller i knäet och dra försiktigt med hyveln.

7. För att undvika impulsköp, planera dina inköp med omsorg. All produktion tär på naturresurserna! Köp färre plagg.

8. Håll dina kvalitétskrav också när du shoppar på loppis. Det är ingen idé att överkonsumera loppiskläder av dålig kvalitét bara för att det är förmånligt.

9. Byt om när du kommer hem och spara dina arbetskläder från hemmaklott!

10. När du köper, köp med känsla. Förknippa plagget med en resa eller en födelsedag som gör att du sätter mera värde i det och förknippar plagget med något trevligt.

🎧👕🎧👗🎧

Lyssna på ekofastapodden om hållbara material

Ekofastapoddens tredje säsong är här med temat hållbart klädtänk. I det första avsnittet träffar Linn Jung och Anne Teir-Siltanen designern och materialexperten Elin Skogberg som ger sina tips på hur vi ska tänka när det kommer till material. Vad ska det egentligen stå på lappen när vi står där i affären och tvekar? Lyssna på podden här.

 

Tre frågor om att göra bättre val till Maria Österåker

För 10 år sedan stannade ekonomiedoktorn Maria Österåker upp för att fundera på hur hon egentligen ville leva sitt liv. Hon sa upp sig och blev självhushållande författare på den österbottniska landsbygden. Henne får du träffa i det andra avsnitten av Ekofasta-podden 2020.

Maria, hur ser du på klimatångest?

– Jag tror att den tvingar oss att agera och tänka över våra val. Jag har förändrat mycket i min vardag under de senaste tio åren, men när det kommer till klimatet  tror jag faktiskt inte att vi någonsin kan göra tillräckligt. Vi kommer aldrig till en punkt när vi kan luta oss tillbaka och tänka “Nåja, nu har jag gjort mitt”. Inte ens i Finland har vi rätt att avstå från handling bara för att “kineserna ändå inte gör någonting”. Vi kan inte gömma oss bakom det. Jag kan räkna upp säkert hundra saker jag ännu kan göra bättre. Men personligen mår jag jättebra när jag faktiskt gör saker. Då lättar också mitt samvete.

Om man lider av klimatångest, tidspress och dåligt samvete – vad krävs för att kasta om vardagen och göra bättre val?

– Det krävs att man tar sig tid för att tänka om. Personligen mår jag mycket bättre när jag gör medvetna val, när jag vet var jag står och varför jag gör vissa val i mitt liv. Ta nu mat till exempel. Många av de produkter jag äter vet jag vad de innehåller – och varför jag äter dem. Jag äter dem för att jag har valt att satsa på bra mat, så att jag senare slipper satsa på mediciner. Jag tror att många människor idag inte tar sig tid att reflektera över hurudan vardag de vill ha och vilka värderingar de vill leva ut. Man bara agerar och konsumerar på rutin, utan att egentligen veta varför. Men det krävs förstås också att man har tid – och det förvånar mig att väldigt få gör någonting för att jobba fram ett liv där tiden finns.

På vilket sätt tror du din vardag skiljer sig från många andras?

– Jag har aktivt jobbat för att få tid att göra medvetna val. Just nu hinner jag gå igenom garderoben för att veta vad där finns och gå en loppisrunda för att leta efter det som fattas. Jag hinner tänka igenom vad jag vill servera för mat och därefter tillreda något annat än halvfabrikat. Tiden i vardagen har jättestor betydelse för hur jag mår och agerar. Det är klart att jag i viss mån också skulle köpa nya kläder och halvfabrikat om jag inte hade tiden att göra annorlunda!

🎧👕🎧👗🎧

Lyssna på ekofastapodden om dåligt samvete och klimatångest

Det är svårt att göra rätt när vardag är tajt. I det här andra avsnittet Ekofasta-podden träffar vi författaren och den självhushållande ekonomidoktorn Maria Österåker. Vi träffar också trebarnsmamman Nina Österholm som upplever att valen i vardagen är många och svåra. Har Maria några goda råd att ge henne?

5 tips – Så här lyckas du med second hand-kläder

Loppisrundorna kan lätt bli en skattjakt där vi hysteriskt går loss i hyllorna bara för att det är billigt. Stylisten Sandra Holmäng från Voga Styling ger sina bästa tips på hur du gör din loppisshopping mer hållbar.

1. Skriv en shopping-lista före du åker iväg

Vad är du ute efter i dag? Vad behöver du just nu? Med hjälp av listan undviker du onödiga utsvävningar som ser lockande (och billiga!) ut för stunden. Håll dig till din ursprungliga plan och sluta leka skattjakt. Försök att jämställa loppis med vilket annat uppköp som helst.

2. Var uppmärksam på materialet

Om lappen inne i plagget inte är bortklippt – läs vad plagget är gjort av! Håll utkik efter naturmaterial. Föredra ylle, kashmir och silke framom polyester och akryl. Redan noppiga plagg blir sällan mindre noppiga med tiden.

3. Sluta kompromissa

Skippa ett plagg som det inte känns hundra från första börja. Det svider lika precis lika mycket att ha oanvända loppisplagg i garderoben som splitternya. Bara för att det är billigt och snyggt betyder det inte att det känns bra med två storlekar för små byxor. Prova gärna plagget om den möjligheten finns! Köp om du känner att det passar. Lämna kvar om det är en kompromiss i storlek och stil.

4. Kategorisering sparar tid

Om du är ute efter ett visst plagg (vilket du rimligtvis är – se punkt 1) kan det vara smart att föredra sorterade loppisar som till exempel Röda korset. Då kan du genast söka dig till ytterkläderna när du behöver en ny vinterkappa – eller till skohyllan om man är ute efter ett par nya gummistövlar. Den vägen hittar du snabbare och enklare det du är ute efter!

5. Hysteri är aldrig hållbart

Påminn dig själv om att överdriven klädkonsumtion också är överdriven klädkonsumtion när den sker på loppis, klädbytarparty eller på Facebook. Förstås är det lite mer hållbart, men även här finns en gräns. Ha gärna i åtanke signalerna du sänder ut till andra.

🎧👕🎧👗🎧

Lyssna på ekofastapodden om second hand och klädbytarjippo

I det trede avsnittet får du veta vilka de vanligaste missarna är när vi köper på loppis. Hur håller vi stilen när vi handlar second hand? I Ekofasta-poddens tredje avsnitt ger stylisten Sandra Holmäng från Voga Styling sina bästa tips på hur vi gör vår loppisshopping mer hållbar. Lyssna på avsnittet här.

Den hållbara kollektionen – finns den på riktigt?

Idag pratar alla om hållbar utveckling. På kaffepausen, i kassakön, i lekparken. Det som är hållbart, helst återvunnet, lyfts fram som ett litet bättre alternativ. I butikshyllan är blusen med en grön etikett bättre än den med vit etikett. Shoppa den och samvetet är fritt. Men är det så på riktigt?

För Nikodemus Solitander, forskare och direktör för institutet för samhällsansvar på Hanken i Helsingfors är dessa frågor vardag. Han forskar kring företagsansvar och etik i förhållande till ekonomi.

När han inledde sin forskning på Hanken år 1995 diskuterades ämnet inte speciellt mycket i allmänheten. Nu är det på allas läppar.

– Man kan inte förneka att hållbarhet är viktigare i företagsvärlden. I dagens läge finns mycket vetenskaplig fakta, säger Solitander.

Även om Finland inte varit i bräschen för dessa frågor är ämnet högaktuellt även här. Bland den vanliga konsumenten är valen många, men hur lätt är det att välja rätt? Svårt, om vi får tro Solitander.

Speciellt inom företag med relationer till privatpersoner finns en uppenbar risk att falla offer för greenwashing. Greenwashing betyder att ett bolag väljer att lyfta upp hållbara ideal på ett sätt som uppfattas som om det skulle röra hela verksamheten.

Ett exempel på greenwashing?

– Då en stor hamburgerkedja undviker att diskutera de stora samhälleliga risker som fetthaltiga produkter bidrar med exempelvis barnfetma, utan istället satsar pengar på ett barnsjukhus som egentligen inte har något med kärnverksamheten att göra, förklarar Solitander.

I klädbranschen finns gröna kollektioner som enligt Solitander är kampanjer enbart skapade för att sälja mera. Solitander uppmanar kunder att ställa frågor till personalen. Frågor om var kläderna är tillverkade och vilket material de innehåller.

En del butikskedjor delar ut rabattkuponger åt kunder som lämnar in trasiga och gamla kläder till affären. Är det en ekogärning?

– Det är en modernistisk ekogärning. Det säger allt om företagsansvar. Det är bra att samla in, på det viset är gärningen är eftersträvbar, men i slutändan handlar det om ökad konsumtion.

Valen är så många, hur ska vi veta vad som är ett bra val?

– Vi gör så många beslut varje dag, ansvaret på individen blir för stort. Många förlitar sig på de individuella konsumtionsvalen framom politisk aktivitet, och det är problematiskt. Att rösta och engagera sig politiskt är viktigt. Desto mindre vi konsumerar, desto mindre val, säger Solitander.

🎧👕🎧👗🎧

Lyssna på ekofastapodden om greenwashing och företagsansvar

De flesta stora klädjättar har hållbara och ekologiska kollektioner. Men vem kan man lita på och vad är bara greenwashing? I det fjärde avsnittet av Ekofasta-podden 2020 träffar vi Nikodemus Solitander som forskar om samhällsansvar. Finns det hållbara kollektioner på riktigt? Lyssna på avsnittet här.

 

Hannes Bengs: “Tänk så här innan du köper nytt!”

Klädentreprenören Hannes Bengs ger dig tre tankeställare när du går in till affären.

1. Tänk bortom trender. De som på riktigt är intresserade av mode förstår sig på kvalitet och stil. Om du slaviskt följa trender har du kanske inte ännu hittat din stil. Försök hitta det som du själv gillar, istället för att vara en i mängden som köper allt nytt som finns i affärerna! Lär känna igen dig själv i kläderna.

2. Tänk alltid kvalitet. Försök tänka klassiska snitt och goda kvalitativa material som håller över en lång tid. Det fuskas på alla plan i dag – med tyget, med tråden, med produktionen. De senaste 18 åren har modekonsumtionen vuxit med 60 % och experter förutspår att den under växa ytterligare 63 % de kommande 10 åren. Våga gå emot det!

3. Om det finns ett ekologiskt val – välj det! När du köper nya klädesplagg – försök alltid välja ett plagg som är gjort av återanvända material eller som är producerat under ekologiska former. Sedan gäller det också att ta hand om kläderna vi köper. Tvätta mindre – vädra mera. En rimlig livslängd för en t-skjorta kan vara upp till 5 år om man väljer ett bra material.

Hållbar klädkonsumtion är temat för Ekofasta-podden 2019. Syftet med kampanjen är att aktualisera klädernas miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. I det första avsnittet gästas Ekofasta-podden av klädentreprenören Hannes Bengs och designern Elisa Kärki från Fashion Revolution-rörelsen. Redaktör i podden är Linn Jung. Här kan du lyssna!

Fem punkter om hållbar klädkonsumtion

Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm ger dig fem tankeställare när det kommer till hållbar klädkonsumtion.

1. Analysera ditt behov av kläder. Tona ner begäret och gör en enkel behovsanalys i garderoben. Jobbar jag på kontor i stan eller mockar jag skit på landet? Tänk över klädernas funktion, så att de blir hållbara för just din livssituation. Tänk också över hur kläderna åldras i takt med att din kropp eventuellt förändras!

2. Läs på lite grundläggande om hur kemikalier i smink, mat, luft och kläder påverkar oss och vår tarmflora. Visste du till exempel att ftalater är hormonstörande? Och att det tar cirka 30 sekunder för vår hud att ta upp kemikalier som finns i våra kläder? Effekterna ser vi tyvärr först om 20-30 år. Ett effektivt första steg är att undvika plasttryck på kläder!

3. När vi köper kläder från Asien betyder det att vi tar in färger och kemikalier som kanske redan har varit förbjudna i Norden i flera decennier. Klädproduktionen i Norden och i Europa har städats upp och lagstiftningen har blivit strängare, ändå importerar vi kläder och därmed också ämnen som aldrig skulle få förekomma i vår egen produktion.

4. Var medveten om att vem som helst kan skriva “natural” eller “organic” på sina prislappar. Vill du vara säker på att du väljer rena och hållbara alternativ – välj då produkter som har utomstående ekocertifieringar som till exempel OEKO-TEX®.

5. Visste du att bomullen odlas på 2 % av jordbruksarealen på jorden, men kräver 10 % av resurserna? På många platser förstör bomullsproduktionen det lokala ekosystemet. Bomullen odlas på torra platser och kräver bevattning som till exempel har utarmat många sjöar och gjort jordmånen för saltig. På många
plantager sprutas ett gift på plantan för att få bomullsblomman att lossna från stjälken och falla till marken. Ekologisk bomull eliminerar förvisso bekämpningsmedlen, men vattenproblematiken kvarstår. Också ekologisk bomull kräver mycket vatten!

Hållbar klädkonsumtion är temat för Ekofasta-podden 2019. Syftet med kampanjen är att aktualisera klädernas miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. Redaktör i podden är Linn Jung.  Här kan du lyssna.

Tre frågor inför fastetiden – Vem blir du när du inte konsumerar?

Teologen och författaren Patrik Hagman ger dig tre frågor att fundera på under fastan.

1. Kan vi bygga vår identitet på relationer?

– Vi människor har i alla tider definierat oss med bland annat musiken vi lyssnar till, filmerna vi tittar på och böckerna vi läser. Vi har alltid använt yttre symboler för att uttrycka oss och definiera oss som människor. Vi är i någon mån det vi konsumerar och vi bygger vår identitet kring det – oavsett om det gäller politiska övertygelser,
förebilder eller klädstilar. Konsumtionslogiken går in i allt. Men den är problematisk eftersom den bygger på så många lögner och manipulation. Du blir inte ett dugg intressantare för att du har en viss tröja. Ändå köper vi den idén. Tänk om vi istället skulle fundera på frågan: Vem är vi när vi inte konsumerar? Kan vi bygga vår identitet kring relationer istället? Att vi lägga relationerna i centrum – istället för symboler. Kan vi göra ett sånt skifte?

2. Vad triggar begäret att konsumera?

– Vi kanske tänker att vi bara kan lyfta oss i håret och skärpa oss gällande de rådande konsumtionshysterin. Men det är inte så enkelt. Däremot tror jag att vi långsamt kan gå ifrån det. Stegvis. Då tror jag också att vi behöver rannsaka oss själva och identifiera vilka känslor som triggar lusten att konsumera. Vilka problem försöker vi lösa genom att konsumera? Är det en känsla av leda? Är det innehållslöshet i ditt liv? Kan vi i så fall hitta något annat för att hantera den tristessen? Det finns oändligt med problem i världen som behöver dina resurser. Fokusera på att hitta något som ger dig mål och mening!

3. Hur kan du och jag bidra till en förändrad konsumtionskultur?

– Krasst sagt kan man säga att de som har den beslutsfattande makten att förändra vår konsumtion och dess klimatpåverkan – politiker, företagsledare och den rikaste delen av befolkningen – tyvärr inte är särskilt intresserade av att verkställa förändringar eftersom det sist och slutligen handlar om att de måste avstå från ekonomisk vinst. Men du och jag som enskilda individer kan, genom ganska små val, bidra till en förändrad konsumtionskultur. Låt oss säga att vi bestämmer oss för att alltid göra ekologiska val när vi handlar. Då behöver vi inte varje gång stå
där och välja – utan vi har ramar som styr vår konsumtion. Det underlättar i vardagen och är ett långsamt sätt att påverka. Bestämmer du dig för att inte äta kött? Ja, då går vi inte via köttdisken!

Hållbar klädkonsumtion är temat för Ekofasta-podden 2019. Syftet med kampanjen är att aktualisera klädernas miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. I det tredje avsnittet gästas Ekofasta-podden av författaren och teologen Patrik Hagman. Redaktör i podden är Linn Jung. Här kan du lyssna!

Är det viktigt med snygga kläder?

Att ha en hållbar och fungerande garderob är också ett sätt att tillföra mer harmoni i vardagen. Men var ska vi börja? Esteterna Ida Haapamäki och Maria Sundblom Lindberg diskuterar sitt tudelade förhållande till kläder.

För två år sedan gjorde klädälskaren Ida Haapamäki en tvärvändning. Från att ha varit en shoppande maximalist svängde hon om till att bli något av en minimalist.

– Det var egentligen när jag bekantade mig med Konmari-metoden som det största genombrottet kom för mig. Jag reflekterade mycket kring vad glädje är för mig och kom fram till att det nog inte är klädberget i min garderob. Ett överflöd av kläder är ingen glädje för någon, berättar Ida.

– Att vara intresserad av kläder, skor och stil – och samtidigt vurma för klimatet och hållbar utveckling har inte alltid varit lätt att kombinera. Men nu har jag hittat en bra balans.

För Maria Sundblom Lindberg finns också en annan aspekt i klädångesten.

– Jag har fem barn, vilket gör att mina associationer kring kläder snabbt går till mängden kläder. Där kan jag känna en viss angst när det kommer till mängden kläder som ska tvättas och vikas. Samtidigt är jag också en estet och tycker om att klä mig snyggt. Men just nu går nog mina egna kläder i sjätte hand.

Både Maria och Ida har nu lyckats bygga en hållbar och fungerande garderob som går hand i hand med den egna stilen.

– Jag kör mycket på 70 % i mitt liv – också när det kommer till kläder. Jag har varken tid eller pengar i överflöd. Inte heller någon större lust att lägga överdrivet mycket tid på mitt utseende. Jag är uppfostrad i tankesättet att det är “fult att vara fåfäng”. Jag kör konceptet svarta byxor och tröjor i olika material – året runt. Och svarta klänningar till fest, berättar Maria.

– Jag har dessutom turen att ha ett jobb där jag bara träffar mina klienter max en gång per vecka, vilket gör att jag kan köra samma outfit flera dagar i rad. Mina barn tycker det är jätteäckligt, men jag tycker det är praktiskt, skrattar hon. Att ha samma kläder flera dagar i rad var förr otänkbart för Ida. Men nu är det vardag.

– Jag tycker man ska se det som ett statement. Att vara minimalist betyder inte heller att man måste vara tråkig och färglös. För mig har det mest betytt att definiera vad som är funktionellt för mig. Vad behöver jag för att vara bekväm och snygg i vardagen?

I det fjärde avsnittet av Ekofasta-podden diskuterar esteterna Ida Haapamäki och Maria Sundblom Lindberg sitt tudelade förhållande till kläder. Hur bygger vi en hållbar garderob så att vardagen flyter bättre?

Hållbar klädkonsumtion är temat för Ekofasta-podden 2019. Syftet med kampanjen är att aktualisera klädernas miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. Här kan du lyssna.

Vad händer med våra kläder när de blir avfall?

Undersökningar visar att vi finländare slänger upp till 13 kg kläder varje år. Hur kan vi förhindra att så här mycket kläder slängs? Stormossens Anne Teir-Siltanen och Marthaförbundets Anita Storm ger några goda råd på vägen.

Orsakerna till att vi inte längre använder våra kläder varierar.

– Ofta har plaggen nötts så pass mycket att vi inte längre vill använda dem, men en stor del av kläderna går också bort för att de är av fel storlek. Vi människor tenderar ju pendla i vikt och ibland köper vi kläder utan att prova dem. Alla vet ju hur obehagligt det är att ha ett par jeans som spänner åt alldeles för mycket på fel ställen, berättar Anita Storm.

Att plaggen är noppiga och inte längre ser fräscha ut, sägs också vara en orsak. För att inte nämna kläder som inte är moderiktiga.

– Tycker ändå att vi alltid behöver minnas att det alltid, alltid, alltid är sista utvägen att kasta. Först ska vi genom att ha en genomtänkt garderob förebygga att avfall uppstår. Det gör vi genom att köpa sådant vi kan använda länge. Sedan återanvända eller sälja på loppis. Och ännu försöka materialåtervinna om det går. Först i sista hand kasta, säger Anne Teir-Siltanen.

Om kläderna inte går att skänka till insamlingar till Röda Korset, Hoppets stjärna eller liknande organisationer ska de läggas i brännbart avfall, eller blandavfall som det också kallas.

– Genom att slänga kläderna i soporna går det till energiåtervinning och blir el. Men före det tycker jag gott man kan låta barnen gå loss med saxarna i plaggen. Låt dem pyssla med kläderna! Kanske de kan fixa en helt egen  piratkostym?

– I bästa fall lär de sig någonting om materialet, hur det är rispar upp när man drar i det. Låt dem undersöka och experimentera för ökad materialkännedom!

För att minska klädsvinnet tipsar Anita och Anne om goda material.

– Fibrernas längd i tyget är A och O när det kommer till hållbarhet. När man tittar på ett klädesplagg från 60-talet i dag så kan det fortfarande se oanvänt ut. Där slarvas det mera i dag. Ylle, hampa och linne är två material jag själv försöker hålla högt, berättar Anita.

– Jag brukar tänka att jag ska ge kläderna kärlek, så ger de kärlek tillbaka. Håll ordning i garderoben, häng upp på hängare, stryk, idka fläckborttagning, vädra – då håller kläderna också längre, säger Anne.

I det femte avsnittet av Ekofasta-podden diskuterar Stormossens Anne
Teir-Siltanen och Marthaförbundets Anita Storm vad som händer med kläderna
när vi är klara med dem. Hur ska vi förhindra att så mycket kläder slängs?

Mer om framtidens material och sopsortering berättar Anita och Anne i
podden. Syftet med Ekofastan 2019 är att aktualisera klädernas
miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. Redaktör i podden är Linn Jung.  Här kan du lyssna.

Top