Ekofasta

Skapelsen är inte till salu.

Ekofastan handlar i år om återanvändning. Istället för att köpa nytt kan vi byta, dela, fixa och reparera. Ekofastan pågår 1.3-15.4.2017.

Ekofasta Instagram

Gammalt blir nytt - ekofasta för klimatet!

Hur undviker du att köpa nya saker? Ekofastan handlar i år om återanvändning. Om att dela, byta, fixa och reparera. Dela dina bästa tips på hur gamla saker får nytt liv i sociala medier. Tagga dina tips med #ekofasta.

Den kristna fastan

Fasta förekommer i de flesta religioner, också i den kristna tron. Kristna fastar inför stora helger som jul och påsk. Fastetraditionerna kan se olika ut i olika kyrkor och kulturer.

Fasta är att avstå för något viktigare

Under fastan eftersträvar vi sinnesförändring och fokuserar på det viktigaste. Att fasta är alltid frivilligt. Under fastan blir livet enklare. Vi äter mindre, drar ner på takten och tar tid för stillhet. Samtidigt ger vi mera tid för andliga värden och övningar. När vi lämnar bort njutningar och minskar vår konsumtion växer vår förmåga att lyssna på den inre rösten och ge tid för mötet med Kristus.

Vardag och fest ger livet dess rytm

Numera är det svårare än förr att göra skillnad på fest och vardag. Butikernas söndagsöppet och 24/7 samhället fördunklar skillnaden mellan vardag och fest. Det som tidigare ansågs ge en guldkant på tillvaron är bokstavligt talat vardagsmat idag. Då kan det vara viktigt att genom fastan betona skillnaden mellan vardag och fest.

Under fastetiden tänker vi på de behövande

Fastans tider av stillhet ger oss tid för meditation och att göra gott. Vi kan stöda dem som behöver hjälp på olika sätt. Många kyrkor ordnar insamlingar under fastan. Ett exempel på detta är Gemensamt Ansvar som ordnas i de lutherska församlingarna.

Visste du?

Den kristna fastan påminner oss om hur Jesus förberedde sig för sitt gudomliga uppdrag genom bön och fasta. Fasta anses också vara ett redskap i den andliga kampen mot det onda, både inom oss själva och i vår omgivning.

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig. (Luk. 4:1-2).

Pajunkissoja

Den nittiosjätte tesen

Text: Tomas Ray, stiftssekreterare för mission och internationell diakoni

"Det är synd att kasta något som går att reparera"

Martin Luthers sägs ha spikat upp 95 teser på kyrkdörren i Wittenberg. Om det stämmer betvivlar idag forskarna, men man tänker sig att han i alla fall formulerade 95 teser. Under reformationens märkesår, 500 år efteråt, håller man igen på att formulera teser i församlingarna.

Luther brukar ibland tillskrivas tanken om att plantera ett äppelträd idag, även om jorden skulle gå under imorgon. Man kan säga att det finns ett klart miljötänk i luthersk tradition. Tanken på att vårda naturen, reparera den, ersätta träd som blivit fällda o.s.v. Trädplantering ingår i lutherskt miljötänk. Man kan också fortsätta den tankegången, så som man ofta gör i katekesen och säga att det handlar om att reparera sådant som överlag gått sönder. Jag tror att om Luther skulle ha levat idag skulle han ha haft en 96e tes och den skulle lyda: ”Det är synd att kasta något som går att reparera”.

Du skall inte stjäla

Den svenska ekofastan under märkesåret 2017 vill ta fasta på att fixa sådan som ännu går att använda istället för att slita och slänga och ständigt köpa nytt. Jordens resurser är begränsade och allt förnyas inte i den takt som vi konsumerar. Varje år flyttas den dagen i året då vi har använt jordglobens tillgångar bakåt i kalenderåret, från slutet av året till slutet på våren - sommarperioden. Allt tidigare kommer den dagen då vi igen förbrukat jordglobens alla resurser. Vi hugger ned urskogen, plockar upp fisk ur haven innan fiskbestånden hinner växa till och släpper ut koldioxid genom att förbruka fossila bränslen. Den här utvecklingen måste vändas innan det är för sent.

Det är det sjunde budet i vår katekes, ”Du skall inte stjäla”, som mest kanske talar om miljöförstöring. ”Vi stjäl av kommande generationer när vi fördärvar miljön och rubbar balansen i naturen”, för att citera vår kyrkas katekes. Vi måste lära oss att reparera de skador vi förorsakar i naturen, plantera nya träd, där gamla har fällts. Inte bara slita och slänga de varor som producerats av naturen, utan använda dem så länge det går, att reparera istället för att slänga bort. Vi måste anpassa oss till en mera enkel och nedbantad livsstil. Det är att leva lutherskt och sant kristet.


Foto: Electro L, Flickr.com

Reparera genom att plantera träd

Under reformationens jubileumsår 2017 utmanar Finska Missionssällskapet församlingar och alla som vill främja hållbar utveckling att plantera träd i Kishapu, Tanzania. Församlingarna kan stöda trädplanteringen ekonomiskt. Sällskapets lokala samarbetspart i Tanzania sköter om planteringarna.

– Följderna av klimatförändringarna syns redan i Kishapu. Torkan är ett stort problem. Genom trädplantering binds växthusgaserna och dessutom minskar risken för erosion. Detta förbättrar levnadsförhållandena för invånarna. Lokalbefolkningen vill ha tillbaka skogen där de bor, berättar Mikko Pyhtilä, Finska Missionssällskapets missionär i Tanzania. Han följer upp trädplanteringen och rapporterar till Finska Missionssällskapet.


Torkan är ett gissel för invånarna i Kishapu i nordvästra Tanzania. Trädplantering minskar följderna av klimatförändringarna. Foto: Mikko Pyhtilä

 

Sluta mata avfallskärlen

15 Smartha tips för att minska mängden hushållsavfall

Sammanställt av Finlands svenska Marthaförbund.

  • Undvik små plastpåsar för frukt och grönsaker i matbutiken, sy en egen istället för att använda om och om igen. Eller handla via Rekoringen för att undvika onödigt förpackningsmaterial.
  • Baka eget bröd och gör mat från grunden för att undvika engångsförpackningar och onödiga plastpåsar.
  • Ta med en kaffekopp till jobbets kafeteria istället för att använda en engångsmugg.
  • Ta alltid hand om matrester! Ät upp, frys ner, packa lunchlåda.
  • Kompostera om möjligt.
  • Ändra fakturor till e-fakturor och lägg upp en ”ingen reklam tack”-lapp på dörren för att minska mängden material att mata pappersinsamlingen med.
  • Förläng livstiden på disktrasan genom att tvätta den i diskmaskin eller tvättmaskin med jämna mellanrum.
  • Undvik engångsservetter och våtservetter – tygservetter och kökshanddukar är ett lika bra alternativ.
  • Kom överens om en tjänstepool bland med vänner och familj. Någon kan reparera dragkedjor, en annan fixa cykeln i vårskick, en tredje se över trilskande teknik. Tjänster och gentjänster!
  • Köp laddningsbara batterier.
  • Släng inte fullt fungerande plagg och prylar även om du tröttnat på dem! Skänk eller sälj via facebookloppisar. Eller anordna en byteskväll med vänner, dagis, familj, skolklass.
  • Ekofasta! Utmana dig själv och avstå från något under en viss period. Du kan till exempel tömma skafferiet genom att inte handla mat på några dar och se hur långt du kommer med det som finns i kombination med lite kreativitet i köket.
  • Testa på menskopp. Billigare i längden än bindor och tamponger, mindre mängd avfall och samma kopp kan användas i många år.
  • Genom att göra själv kan man undvika avfall i form av förpackningsmaterial. Exempelvis kosmetiska produkter så som oljor, skrubbar, masker och salvor kan du röra och koka ihop själv och förpacka i glasburkar som kan återanvändas.
  • Städa med skafferiingredienser så som ättika, salt, citron och sockerbit för att undvika förpackningsmaterial och onödiga kemikalier.


Kärlek till kläder bra för miljön

Finländarna slänger årligen bort 70 000 ton textiler. Kläddesignern Elin Sandholm vill få oss att älska kläderna i stället för att slänga bort dem.

Text: Liisa Mendelin

– Eftersom vi lever i ett konsumtionssamhälle är vi vana att köpa saker och göra oss av med dem fort. Vi tar oss inte tid att förälska oss i kläderna utan gör oss av med dem i all hast, säger Elin Sandholm.

Hon är kläddesigner bosatt i Karis. Hon har ett eget klädföretag och jobbar som textillärare, dessutom bloggar och föreläser hon om kläder, kvalitet och hållbar livsstil.

– Den som tar sig tid att älska sina kläder gör sig inte av med dem lika fort. Om dina kläder har längre livslängd så konsumerar du mindre och slänger bort mindre, vilket har en stor miljöpåverkan.

Kärlek till kläder bra för miljön

Varför är just klädkonsumtionen något man ska tänka på om man vill värna om miljön?

– Helst ska man ju tänka på allt, äta mindre kött och värma husen effektivare. Men kläderna är något som berör alla, oberoende av ålder, kön och livssituation.

När blev du själv medveten om klädernas miljökonsekvenser?

– Jag har varit en av de mest hysteriska shopparna, som köpt mycket och gjort mig av med mycket. Men när jag studerade kläder och textil på yrkeshögskola lärde jag mig mera om hur tyg produceras, konsumeras och blir avfall. Det är en väldigt långa kedja.

Varför är det viktigt att tänka på kvalitet när man köper kläder?

– Förutom att det är bättre för miljön så sparar man faktiskt pengar genom att köpa bättre kvalitet. Det blir dyrare i längden att köpa dålig kvalitet, eftersom du oftare behöver köpa nytt.

– Kvalitetskläder ökar också välbefinnandet. Dåliga kläder är ofta gjorda av syntetmaterial som inte andas och gör oss svettiga och obekväma med oss själva.

– När syntetkläder bränns frigörs skadliga ämnen, medan naturmaterial inte smutsar ner lika mycket när de bränns. Både att producera och kassera dåliga kläder är sämre för miljön än att producera och kassera kläder i naturmaterial.

Hur vet man att ett plagg har bra kvalitet?

– Kvalitet kan betyda många saker, att kläderna till exempel har ett känslovärde eller ett bra ursprung. Men om kvalitet betyder att plaggen ska hålla länge, så är det materialet man ska se på. Vad är det gjort av? De flesta vet inte att akryl och polyester är gjorda av råolja blandat med kemikalier. Det är varken bra för miljön eller kroppen. För mig innebär bra kvalitet att plagget innehåller mera naturmaterial än syntetmaterial.

Hurdana kläder finns på nej-listan?

– Trendplagg i enbart syntetmaterial. Många trender håller bara i några månader och efter det vill ingen ha plaggen längre utan de blir problemavfall.

Så bygger du en hållbar garderob

– Elins 3 bästa tips

  1. Kolla tvättlappen i butiken. Vilka material är plagget gjort av? Ju mera naturmaterial (bomull, ull, silke), desto bättre. Även regenatfiber (av cellulosa) så som viskos, lyocell och modal är bra.
  2. Syna sömmarna. Vänd plagget avigt innan du köper det. Hur är plagget sytt, hur hålls det ihop? Med tiden lär man sig om det ser vettigt ut eller inte.
  3. Ha tålamod. Man kan hitta kvalitetskläder var som helst till vilket pris som helst, men man måste ha tid att söka.

Texten har publicerats i Kyrkpressen Nr 2/2016.

tskjorta-jeans_karin_lindroos

Tips på hur göra T-skjorta med hjärta.
Foto: Marthaförbundet, projektet Garderoben/Karin Lindroos

symaskin_karin_lindroos

Tips på hur du gör en nåldyna.

Foto: Marthaförbundet, projektet Garderoben/Karin Lindroos

Ekofastan förenar gammalt och nytt

Text: Jani Edström, jobbar med ansvars- och människorättsfrågor vid Kyrkostyrelsen

De senaste åren har kyrkorna lanserat något som kallas ekofasta. Ekofastan sammanfaller med kyrkans stora fasta inför påsken. För många har fastan en ganska liten betydelse numera. Men egentligen är fastan en utmärkt möjlighet att fundera på livets grundvärden. Det kan vi göra genom att i ekofastan förena behovet att leva enkelt och ansvarsfullt i kombination med kyrkans tradition av fasta, stillhet, bön och eftertanke. 

Ekonomi - Ekologi - Ekumenik

Förstavelsen eko- i ordet ekofasta kommer från grekiskans oikos, som betyder hus eller hushåll. Den förekommer i ekonomi, ekologi och ekumenik, ord som ligger närmare varandra än man först skulle tro.

Ekonomi handlar enligt Bibeln om ett ansvarsfullt förvaltande av skapelsen och en rättvis fördelning av jordens resurser. Ekologi handlar om att se Guds skapelse som en helhet där allt hör ihop på ett harmoniskt, funktionellt och organiskt sätt. När vi rubbar den ekologiska balansen leder det till klimatförändringar och att djur- och växtlivet hotas. Ekumenik i sin tur handlar om fred och försoning mellan kristna, men i ett vidare perspektiv omfattas hela mänskligheten av denna vision.

Tanken på kyrkan som Guds folk och världen som Guds skapelse förenar all kristna. Kyrkan ska vara ett tecken för världen så att världen ska tro på Jesus Kristus som Guds Son och Frälsare. Ekumenik är också kyrkornas försoningsarbete, en gemensam strävan efter enhet och ett fördjupat vittnesbörd.

Enhet och samverkan är förutsättningar för att kyrkans vittnesbörd ska vara trovärdigt. En annan förutsättning är att kyrkans budskap ska vara relevant i tiden, för varje ny generation. Till kyrkans uppdrag hör att förkunna de goda nyheterna om Jesus Kristus. För att detta budskap ska bli tydligt och upplevas viktigt idag gäller det att ha med alla tre dimensionerna, ekonomi, ekologi och ekumenik.

 

Ekofasta - ett nytt sätt att leva fastan

Och här kommer vi till ekofastan som konkretiserar detta helhetsperspektiv. Ekofastan är en möjlighet för alla kristna oberoende av samfundstillhörighet att aktualisera fastan på nytt.

Kyrkans fasta betonar den personliga andliga tillväxten genom att avstå från mat och ta tid för bön och stillhet. I grunden handlar det om att vi avstår från något till förmån för något viktigare. Mot denna bakgrund vill ekofastan lyfta fram evangeliets budskap om social rättvisa och dagens krav på att leva klimatsmart. Under ekofastan kan vi försöka leva i enlighet med jordens begränsade tillgångar och  sträva efter att jämna ut de sociala orättvisorna.

Ekofastan är också en mötesplats. Här kan kyrkans tänkande och praxis kring fastan möta de nödvändiga livsstilsförändringar som mänskligheten och skapelsen ropar efter idag. Kyrkan är både Guds fredsrörelse och Guds miljörörelse. Ekofastan inbjuder oss att fördjupa och vidga synen på hur vi kan leva trovärdigt idag.

Ekofastan vill vara en trygg plats också för alla som utan kyrkliga förtecken vill arbeta för en bättre värld. Här kan vi mötas tillsammans och göra tillsammans. Vi kan smitta varandra med fantasi och glädje, handlingskraft och mod. Vi behöver inte vänta på en bättre värld. Vi talar och handlar som om Guds rike redan är här. Vi skapar framtiden redan nu.

I år kommer Ekofastan att betona ”köpfrid”. Vi utforskar möjligheten att låta bli att köpa nytt. Vi drar ner konsumtionsnivån till det allra nödvändigaste och upptäcker vilka möjligheter det finns att reparera det som gått sönder eller att köpa begagnat. Ekofastans små enkla beslut och handlingar kan ge ökad trovärdighet åt hur vi lever våra liv som Guds barn i Guds skapelse.


Foto: Matti Sanaksenaho

 

Vi har bara en planet

Text: Camilla Ekblad, biolog.

Ekofasta från shopping

För många människor är shopping ett tidsfördriv, en hobby eller rent av en livsstil. Allt större shoppingcenter växer upp som svampar ur jorden. Efterfrågan verkar vara oändlig, eftersom kundströmmen aldrig sinar. Men kan vi shoppa i all oändlighet? Behöver vi faktiskt allt vi bär hem? Varför shoppar vi? När kommer gränsen emot? Vad händer då? Vill vi faktiskt veta?

Reklamen finns överallt och frestar oss med de mest varierande produkter. Reklamernas uppgift är att få oss att uppleva att vi behöver något som vi kanske egentligen skulle klara oss riktigt bra utan. En del människor handlar statussymboler för att imponera på grannarna – även om de inte medger det ens för sig själva. Många känner sig lyckliga då de köper något nytt. Ofta varar lyckan inte längre än till att man kommit ut ur butiken.

Jordens resurser är ändliga

Trots att Jorden är väldig gäller det att komma ihåg att den inte är oändlig. Det skapas inget nytt, utan alla resurser som finns på Jorden återanvänds gång på gång. Ännu finns det enorma skogar och åtminstone här i norr gott om plats för alla människor. Det ger en illusion om att resurserna nog räcker till. Men människorna på Jorden ökar idag i antal så fort att vi faktiskt redan överskridit Jordens bärkraft. Det betyder att om vi fortsätter konsumera lika mycket som vi gör idag kommer Jordens resurser snart inte att räcka till.

Overshoot day

De senaste åren har vi börjat uppmärksamma ”overshoot day”, dagen då vi förbrukat lika mycket resurser som Jorden producerar på ett år. Det är alltså inte dagen då vi använt alla Jordens resurser, utan de resurser som producerats på ett år. Jorden har ännu ett överflöd av resurser, och i praktiken kan vi använda dem – vilket vi gör. Men om vi årligen använder mer resurser än vad som produceras kommer dagen då vi använt upp alltihop. En bra liknelse är att Jordens resurser är vårt kapital. De resurser som produceras under ett år motsvarar räntorna, och det är dem vi borde klara av att leva på för att inte använda upp kapitalet. Overshoot day visar vilken dag vi använt upp räntorna och börjar nagga på kapitalet. År 2016 inföll dagen den 8.8. Nästan 5 månader av 12 använder vi resurser som egentligen tillhör kommande generationer.

Ekofasta med att återvinna

Det finns naturligtvis en mängd saker vi faktiskt behöver, i måttliga mängder, som mat, kläder och tak över huvudet. Det är inte meningen att vi ska behöva ge upp allt som inte är livsnödvändigt. Vårt andliga välbefinnande är också viktigt, och de flesta vill kunna njuta av att till exempel läsa böcker, se på filmer och kanske spela ett instrument. Det är här vi kan dra ett stort strå till stacken genom att låta bli att slösa med naturresurser. Återvinn! Låna! Byt! Äg tillsammans!

Ju sämre kvalitet saker har, dess snabbare går de sönder och måste ersättas med nytt. Det gamla föremålet hamnar i soporna där det förhoppningsvis återvinns, eller ut i naturen där det är fult, kan släppa ut gifter och leda till att oskyldiga djur dör. Det vi ofta inte tänker på är att också produktionen av föremål slukar resurser. För att producera ett par bomullsjeans går det åt minst 7 000 liter vatten. Också transporterna av varor slukar resurser. Ditt lilla skräp har alltså producerat mångfalt mer avfall än det konkreta lilla skräpet du ser. Samtidigt betyder detta att du, genom att återvinna, har sparat mångfalt mer resurser än det du håller i din hand. Varje återvunnen produkt är ett stort steg i rätt riktning mot en hållbar värld.

Ekonomisk tillväxt och hållbar konsumtion

Ekonomisk tillväxt krävs enligt ekonomerna för att systemen vi byggt upp ska fungera. Om vi konsumerar skapar vi jobb vilket skapar välstånd. Om vi inte konsumerar stagnerar ekonomin.

Här gäller det att komma ihåg att konsumtion inte nödvändigtvis behöver betyda att köpa nya prylar. Jorden håller inte för den konsumtionstakt vi har idag, och med ändliga resurser går det inte att skapa oändlig ekonomisk tillväxt som bygger på konsumtion av naturresurser. Åtgången av naturresurser och utsläppen behöver beaktas då man räknar ut bruttonationalprodukten. Tillväxt kan också skapas genom konsumtion av immateriella tjänster, eller utveckling av miljösmart teknologi, som effektiv återvinning av råvaror.

 

Tack för att du läste så här långt ner på sidan!